Lördagsnöje. Och att hålla sina löften.

I början av veckan lovade jag i ett vagt ögonblick barnen att åka till badhuset på lördag. Ett löfte som jag inte var säker på skulle hålla. Jag planerar nämligen ytterst lite. Ungefär som min kusin Jessica. Fast hon är värre än jag. Om man ringer henne en onsdag för en fråga angående fredag, lägger hon i princip på.

Men varje kväll hela veckan har barnen undrat över antal dagar kvar till badhuset. Så jag fick snällt hålla fast vid mitt löfte. Men åka själv med två små ligister till badhuset? Jag ringde Jessica. Hon var ju såklart tveksam till att planera en dag i förväg. Men med lite övertalning gick det vägen.