KRAV, eko eller närproducerat?

Det är en djungel av märkning av varor i butikerna. Enligt Livsmedelsföretagens senaste undersökning tycker vi svenskar att de viktigaste när vi handlar är att maten är producerad i Sverige. Det är dubbelt så många än de som tycker ekologiskt är viktigast. Här är hela listan:

Att maten är svenskproducerad: 48%
Att maten är hälsosam: 42%
Att maten ger mig en smakupplevelse: 36%
Att maten inte är för dyr: 32%
Att maten är ekologisk: 23%

KRAV-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Djuren lever ett bra liv, grödorna odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel,  bonden får en sjystare arbetsmiljö och innehåller inga konstiga tillsatser eller har producerats med GMO.

Det finns också KRAV-märkta livsmedel som inte får kallas ekologiska. Det handlar om sammansatta livsmedel där de ekologiska ingredienserna utgör 70-95 procent. Ekologiska livsmedel måste ha minst 95 procent ekologiska ingredienser I de fall ingredienserna utgör mindre än 90 procent används inte ordet ekologiskt i KRAV-märket och under märket ska det stå hur stor andel som är ekologisk. Andelen måste vara minst 70 procent och det är bara när ingredienserna inte går att få tag i som ekologiska som KRAV kan godkänna sådana livsmedel.

Ekologiskt, eller EU-lövet hittar du på mat och dryck som producerats ekologiskt inom EU. Reglerna för märkningen uppmärksammar bönderna och deras omsorg för marken, den biologiska mångfalden och djuren. Ekologisk märkning visar att produktens ingredienser är ekologiska till minst 95%. Märkningskraven baseras på EUs förordning kring ekologiskt jordbruk. Kontroller av djurens förhållanden och medicinering sker årligen av EU-komissionen.

Närodlat
Sen har vi det här med närodlat. Det är alltså detta vi svenskar prioriterar när vi handlar. Närodlat behöver varken betyda att det är ekologiskt odlat eller Krav-märkt. Man stöter på “närodlat” på restauranger, i matbutiken och i små gårdsbutiker. Dyrt är det oftast, men är det verkligen så bra?

Enligt en ny studie från Svenska Miljöinstitutet (IVL) är en matkasse med lokalt producerade varor endast obetydligt bättre ur klimatsynpunkt än en genomsnittlig svensk matkasse. Vad man stoppar i kassen har mycket större betydelse för hur stora utsläppen av växthusgaser blir. Undersökningen visar att transportavståndet hade ganska liten betydelse, medan tex mängden nötkött hade stor betydelse.

Ett exempel är broccoli. Det kan till exempel vara mer klimatsmart att köpa fryst broccoli från Sydamerika än svensk närproducerad, eftersom den sydamerikanska odlas och tas om hand manuellt – utan användning av fossila bränslen. Ett annat är tomater. En spansk tomat som odlas på fält vara ett bättre klimatval jämfört med växthusdrivna svenska tomater – trots transporten till Sverige. Det finns alltså betydligt mer att ta hänsyn till än enbart avstånd.

Källor: Krav, Icakuriren, DN ekonomi