Hösten 2016 började känna mig sjuk. Jag var trött, hade svårt att sova och hade ett konstant tryck över bröstet. Jag gick med detta ett tag och oroade mig för allt från fel på hjärtat till tumörer under revbenen.
Efter några veckor besökte jag en läkare och det första han gjorde var att fråga om min levnadssituation. Visst, han tog samtidigt flera tester, antagligen för att få mig att förstå att jag inte var “sjuk”. Jag var utbränd och sönderstressad.
Läkaren ordinerade KBT-behandling och jag åkte hem och sov i några veckor.
Idag känner jag mig nästan tillbaks tack vare listor, inget kvällsjobb och mer ordning och reda. Men jag är fortfarande känslig för ljud och måste planera min tid för att undvika stress.
Jag mår mycket bättre idag tack vare KBT men något jag fortfarande lider av är hälsoångest. Läkaren berättade att i samband med stress utvecklar man ofta hypokondri, eller hälsoångest som det heter. Och just hälsoångesten är det jag inte blivit av med. Det går inte en dag utan att jag känner efter tumörer och tänker på olika sjukdomar jag antagligen har. Och jag vet att jag måste gör något åt detta.
Läs mer:
Efter månader med KBT – Nu har jag fått min diagnos
Så tog jag mig ur mitt bråttombeteende
Hälsoångest
Linnea Sidbrant som är psykolog har skrivit denna text om hälsoångest:
”Jag är livrädd för att leva, och jag är dödsrädd för att dö”. Så sjunger Kent i låten ”mannen i den vita hatten”. Om Kent sjöng om hälsoångest vet jag inte, men beskrivningen är träffande. I mitt arbete som psykolog på vårdcentral träffar jag bland annat personer som lider av hälsoångest, ett tillstånd som kan vara mycket begränsande och skapa ett stort lidande för individen.
Hälsoångest innebär en rädsla för att man antingen redan är drabbad av en allvarlig sjukdom eller att man snart kommer drabbas av en sådan. För dessa personer handlar det inte om lite ”vanlig” oro som vi alla kan drabbas av då och då. Snarare handlar det om en ihållande oro som är omotiverat stark och hindrar personen från att leva sitt liv på ett tillfredsställande sätt. Sjukdomar som är vanliga orosmoln för dessa personer är bland annat neurologiska sjukdomar, cancer, hjärtproblem, psykiska sjukdomar.
Hälsoångest är inget val. Det är ingen ”inbilliningssjuka”. När en person riktar mycket uppmärksamhet mot sin kropp kommer personen att känna av symtom, oavsett om vi lider av hälsoångest eller inte. Prova själv att uppmärksamma din hals! Känner du helt plötsligt ett tryck över halsen? Kanske känns det svårt att svälja? Visst är det fascinerande hur vår uppmärksamhet kan påverka hur vi upplever vår kropp?
En person med hälsoångest riktar mer ångestfylld uppmärksamhet mot sin egen kropp än personen utan hälsoångest, precis som en spindelfobiker håller utkik efter spindlar medan en annan obekymrat rör sig fritt. Ett av bekymren vid hälsoångest är att ångest i sig ger en rad obehagliga (men ofarliga) symtom. Detta leder inte sällan till en ond spiral där personen med hälsoångest uppmärksammar ett symtom i kroppen, detta skapar i sin tur ångest vilket i sig ger dig fler kroppsliga symtom, som i sin tur gör personen än mer rädd.
Personer med hälsoångest kan likt exemplet ovan triggas av sådant som händer inom dem: pirrningar i ett ben (som tolkas som ett tecken på neurologisk sjukdom) eller huvudvärk (som tolkas som ett tecken på hjärntumör). Även det som pågår utanför personen med hälsoångest kan vara triggande. Exempelvis ett nyhetsinslag om cancer eller en kollegas nydebuterade sjukdom.
Personer med hälsoångest har oftast strategier för att hantera sin oro för sjukdom. Vanliga strategier är att helt sonika försöka undvika platser och tankar som väcker obehag. En annan strategi är att på ett överdrivet sätt kontrollera sin kropp för att försäkra sig om att man inte är sjuk. Det är inte heller ovanligt att man börjar ”googla” sina symtom eller be en anhörig om försäkran att man inte är drabbad. Ett fjärde sätt är att på ett allt för intensivt eller oflexibelt sätt försöka förebygga sjukdomar.
Hur blir jag fri från min hälsoångest?
Din hälsoångest skulle kunna liknas vid enliten orolig och dömande filur som sitter på din axel och uppmanar dig att ta oron, ångesten och de kroppsliga symtomen på största allvar och vidta flera åtgärder för att förhindra att du blir sjuk. Varje gång du lyssnar på och gör som hälsoångesten säger, minskar sannolikt ångesten för stunden. Men hur har det blivit på lång sikt? Gissningsvis har dina försök att tillfredsställa filuren på axeln inte fungerat, utan snarare gjort filuren allt mer harig och kreativ i att hitta på nya hemskheter som lurar bakom hörnet? Och du har sannolikt lagt dig till med flera vanor som tar tid, ork, livskvalité och pengar i anspråk.
En KBT-behandling innebär att du på ett strukturerat sätt ger upp de strategier du använt för att hantera din hälsoångest. Detta för att du ska få lära dig att dina kroppsliga symtom kommer och går utan att du måste göra något åt dem. Dessutom kan vi aldrig, oavsett hur hårt vi jobbar, eliminera alla risker. Att vi alla ska dö är ett faktum, och varför inte leva ett rikt och meningsfullt liv på vägen dit? Om du känner dig ambivalent inför att göra upp med hälsoångesten, kan en fråga värd att ställa sig vara:
- Vad har hälsoångesten kostat mig i tid, energi, resurser och upplevelser?
- Vad skulle jag göra om hälsoångesten inte var ett problem för mig? Vad drömmer jag om?
Att göra upp med sin hälsoångest och avstå från alla de strategier du vant dig vid dig kommer initialt vara otroligt tufft! Tänk dig jämförelsen att spindelfobikern inte springer iväg, inte heller tittar bort eller bär med sig en insektsspray. Det kommer garanterat att vara obehagligt till en början. Men med tiden, kanske spindelfobikern precis som du, inser att det går att leva en bra liv trots risken att stöta på en spindel. Trots risken att du kan bli sjuk.
Att prova redan nu: Först och främst kan jag varmt rekommendera boken” Tänk om jag är sjuk” som är en utomordentlig självhjälpsbok. Men om du redan nu vill göra något rekommenderar jag dig att ladda ner någon app med guidade meditationer. I meditationen övar du dig på att utan värdering bara lägga märke till vad som pågår i och utanför dig. Vid hälsoångest lägger vi ofta värderingar på och tolkar kroppsliga signaler. Att öva upp färdigheten att bara notera vad som pågår i din kropp utan att göra något åt det, är ett stort steg i rätt riktning.
Linnea Sidbrant är verksam som psykolog på en vårdcentral och håller föreläsningar om vardaglig psykisk ohälsa. Du når henne på linneasvardagspsykologi@gmail.com
Följ mig här:
För inspiration, tips och recept, följ mig gärna på Facebook och Instagram och missa inte att prenumerera på nyhetsbrevet!
3 kommentarer
Klokt. Hos mig var det dock så att det jag googlat och var rädd för att få bekräftat – det var sant. Diagnostiserad med MS och trodde allt var stresssymptom. Ett bra råd är att låta läkare bekräfta ditt mående och lita på dem – du är inte sjuk.
L!
Det du belyser är mycket viktigt. Om symtomen är ihållande eller akuta är det bra och riktigt att söka vård . Bekymret vid hälsoångest är att ångesten exempelvis ”hoppar runt” och att man över tid inser att man lagt -för- mycket tid på olika symtom, och att man trots åtgärder alltid har ett nytt orosmoln som tar över ens liv.
Vänliga hälsningar Linnea