”kokosnötsskålar”
barn grönsaker

Alltså det här med barn och mat…

Sen jag blev mamma för 10 år sedan har jag haft som mål (ett av alla) att få barnen att gilla grönsaker. Eller i alla fall äta dem. Det har gått sådär. Väldigt dåligt, rättare sagt.

Jag har serverat grönsaker både i maten och till maten. Och det är ju inte direkt så att jag inte gillar grönsaker. Jag äter dem jämt. Men barnen vägrar. Okej, de har blivit lite bättre och kan äta de mest vanliga grönsakerna – förutom tomater som de ratar. Men jag räknar liksom inte gurka och majs som grönsaker.

De två stora killarna har varit värst medans Otis faktiskt har både smakat och ätit – tills nån av bröderna gnällt över grönsaksskålen. Då tycker han såklart likadant.

 

Dagens grönsaks-dilemma

Idag var jag och en av killarna och år lunch med salladsbuffé. Det fanns tre olika sallader – han ville såklart inte smaka på någon av dem. Jag blev less och körde en av de där väl beprövade metoderna: Hot. “Välj en av dem annars får du inget lördagsgodis. Det räcker med en gaffel, men du äter det. Du får ju till och med välja.”

Efter många om och men valde rödkål. Och hur hemskt kan det egentligen vara?

På bilden syns Otis äta en yoghurt på golvet utanför en matbutik på Bali efter han vägrat nasi goreng pga grönsakerna i. Jag minns att detta var innan vi skulle gå på bio. Han ville endast ha popcorn men jag ville att han skulle äta mat innan – i detta fall yoghurt. Redan där borde jag stått på mig gällande nasi gorengen (ris, grönsaker och ägg) och inte låtit honom få ett annat alternativ. Eller?

 

Tvång – är det ok?

Får man tvinga barnen att äta grönsaker? För uppenbarligen funkar det inte att erbjuda till maten…
Ni med barn – känner ni igen er? Eller är det bara jag som har totalt misslyckats med mitt mission?

Kommentera gärna!

 

Följ mig här:

För inspiration, tips och recept, följ mig gärna på Facebook och Instagram och missa inte att prenumerera på nyhetsbrevet!

 

Total
55
Shares

15 kommentarer

  1. Jag har lite samma problem hemma. Gurka,tomat och morot går men inget annat. Olika sorters grönsaksbiffar med sås går däremot att lura i dom ibland. Jag anser att dom ska smaka, tycker de sedan inte om det är det ok men dom måste smaka.

  2. Vi kör att man måste äta minst tre bitar av varje grönsak som serveras, typ 3 (små) broccolibuketter, 3 haricot vertes, etc, bara för att träna på smakerna. Det kan ju ta upp emot 15-20 serveringar innan barn tycker att något smakar ok. Är det någon grönsak som de typ klöks av slipper de så klart just den sorten.

    Med vår stora kille (10 år) kan man numera dessutom köra vetenskapliga resonemang och han förstår att grönsaker är nyttiga och kan äta dem av det skälet. Allt måste dessutom inte vara det godaste man någonsin ätit, utan ibland får man se mat som bränsle för kroppen, helt enkelt.

    Ovanstående två moment gjorde att han i somras åt de flesta grönsakerna som serverades när vi var i Thailand, jämfört med året innan då minsta gröna smula sorterades bort (tänk finhackade örter i stekt ris…).

  3. Samma här. Men då tänker jag att det gör ju inget. Vi kan ju vara carnivorer istället, borde ju funka det med, bara det att han börjar dissa kött och fisk också. Kyckling är (oftast) okej. Men ja, det är liksom korv, ris, pasta och sånt skit som slinker ner lättast. Tröttsamt. Hur hamnade vi här? Jag var ju “medveten” redan innan jag fick barn. Började flörta med paleo och lchf två-3 år innan barnet kom. Då borde vi ju inte hamnat i kolhydratsträsket kan man tycke men jo så blev det. Vad gjorde jag för fel? Var det BLW? Eller att han inte fick testa smaker innan 6 mån? Ja man vet inte. Eller så är det bara så det är. Tvinga är knepigt. Jag hade tankar om att testa en “tvånggrej” (som den här körde med på sina barn http://www.nourishedlittleeaters.com/) men då vi är två om det och den andra inte tycker det så kan jag inte köra det rejset själv.

    1. Så himla svårt! Och det är så tråkigt att baren väljer spagetti och mamma scans köttbullar om de får välja… När man ändå ansträngt sig så hårt för att få dem att gilla bra alternativ. SVÅRT!!

      // Cecilia

  4. Vår 3 åring måste smaka en tugga, hon får sen göra hur hon vill, svälja eller spotta ut.
    Efter det får hon äta precis vad hon vill av det som finns på bordet eller så kanske hon väljer att inte äta något (du vet sånt härligt humör bara små barn kan ha). Om hon inte äter något då men sen kommer och vill ha mat så erbjuder vi samma mat igen. Då brukar det oftast att gå bra att äta av det mesta.

    Sen kommer ju dessa dagar då vi som föräldrar inte orkar, då åker nudelsoppan och korvar fram 🙂

    1. När jag växte upp så var vi tvungna att äta nån grönsak till maten, men vi fick själva välja vilken. Vet att jag plockade endast gurka och tomat högt upp i åldern. Lärde mig ibte förrän i kanske tonåren att uppskatta de lite mer nyttiga grönsakerna.
      Idag älskar jag grönt och för mig är det ingen komplett måltid utan sallad/grönsaker till. Så var sak har sin säkert sin tid… Så ge det 10 år till 🙂

  5. Skulle inte tvinga eller muta barn att smaka grönsaker, varken hemma eller på förskolan där jag jobbar. Däremot serveras alltid färgglada fat med grönsaker till varje måltid och jag har under åren lärt mig olika knep för att få dem att smaka, t ex är det alltid ok att äta grönsaker med händerna och det fungerar alltid att ta grönsaksfatet och säga “vem vill ha de sista paprikorna, broccolin etc” och då vill såklart alla ha. Sen har jag ofta med mig egna mer “annorlunda” grönsaker och det är alltid något barn som vill smaka av min matlåda (det får de såklart) och då blir de andra också nyfikna. Läst forskning som menar att barn är skeptiska av naturen, men om de växer upp med att se olika grönsaker blir detta något bekant och de kommer att äta av detta senare i livet. Har fungerat på mina barn som nu är äldre.

  6. Är väl mer eller mindre lika för alla om det så gäller mat eller andra vill/inte vill. Gillar hur du höttar med fingret på bilden, lol

  7. Jag tror nog mer på att lura i vissa grönsaker. Alltså kanske om man gör potatismos så kör man även ner broccoli, eller så gör man grönsaksbiffar, smoothie som brukar gå hem.
    Att tvinga kan ju göra att de liksom blir allmänt tvära mot grönsaker.
    Jag har dock en treåring som älskar grönsaker (och pasta, potatismos osv) men är sådär glad i kött. Ibland vill han ha, men i så fall köttbullar eller korv. Ingen kyckling direkt 😉 Fisk går ibland bra.
    Men det funkar inte att ”tvinga” här, det blir bara större motstånd av det hela.

  8. Vi anser att det som är bra för barnets hälsa kan man pusha bestämt, om inte direkt tvinga. Mina barn tycker inte att det är så kul med cykelhjälm men jag låter de inte cyckla utan den liksom. Nu har vi tur eftersom de gillar det mesta men de måste äta även grönsaker som de inte uppskattar så mycket. Min äldsta brukar oftast äta upp alla grönsaker på tallriken först och sparar den godaste maten till sist!

  9. Stora killen har alltid älskat grönsaker (när han var mindre fick jag ta fram grönsakerna efter maten annars åt han bara grönsaker), lille har varit mycket mindre i maten och äter inte grönsaker i samma utsträckning. Stora äter inte alla grönsaker nu men smakar på det mesta. Så barn är olika och tror inte på tvång, sen kan man alltid döpa maträtter till roliga saker ex grönärtsoppa (mixad) heter hulkensoppa här hemma vilket de älskar men runda gröna ärtor på tallriken är inte så värst gott.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*

Close