Nu har jag testat de flesta träningssätt som gravid. Gym, crossfit, jogg, promenader, bröstsim, frisim och crosstrainer. Samtliga funkar bra i början, men när magen blir större och mer i vägen, och när man börjar känna av foglossningar funkar två av dessa extra bra; frisim och crosstrainer. Känns som man belastar kroppen mer jämnt, istället för att lägga all tyngd på ett ben. (vilket jag tycker resulterar i mer foglossning)

Fick några bra tips från min PT vad man bör tänka på när man tränar som gravid:

1. Det allra viktigaste av allt är att lyssna på kroppen. Det ska kännas bra att träna, både fyskist och mentalt. Känns en övning inte bra, hoppa över den. Och känn inte att du måste träna. Man ska träna för att må bra, inte för att man känner att man måste/borde.

2. Belasta kroppen jämnt, relaxinet i kroppen gör att leder och fogar i kroppen mjukas upp vilket gör framförallt bäckenet mer instabilt.

3. Avstå från övningar i ytterlägen, genom relaxinet har du en ökad ledrörlighet och risken för skador ökar om du stretchar fel.

 

20140423-084535.jpg

Även om ett pass inte blir mer än 30 minuter, är det mycket bättre för både dig och bebisen än att inte träna alls.

Skrivet av

Jag som skriver heter Cecilia Folkesson och bor med man och 3 småkillar på landet utanför Borås. Är Lic. kostrådgivare och har stor förkärlek till ekologiskt, naturligt och barfotalöpning.

2 Kommentarer

  1. Bra inlägg! För precis som det är bra om man inte automatiskt tror att man måste ”äta för två” och bara ligga på soffan så är det också viktigt att veta att det är ok att inte träna om kroppen faktiskt inte mår bra av det. Tror många känner press att träna genom alla bloggar med kvinnor som håller sig i kanonform och kanske t.o.m. är med i lopp o.s.v. under graviditeten. Men vi är alla olika. Själv har jag bara klarat gravidyoga denna graviditet. Fick sluta med promenader redan mellan första och andra trimestern p.g.a. bäckensmärtor. Sedan har jag två barn på 2 resp snart 4 hemma om dagarna så helt stillasittande har jag inte varit ändå även om det inte blivit så mkt till träning. Men jag tjänar ju inget på att göra sånt min kropp inte trivs med och lika trist som det är om folk använder graviditeten som ursäkt att svälla okontrollerat på skräpmat, är det om folk bara utgår från att man är lat om man inte tränar. Samma med kosten. Hur gärna man än vill äta nyttigt kan det vara svårt t.ex. om man mår illa. Jag har fått äta det som gått ner under första veckorna. Man får strukturera upp efterhand. Nu är jag mitt i v. 37, har massa sammandragningar, smärta och når precis runt magen när jag ska tappa blåsan som i sig beter sig lite udda och mina nervsmärtor är jobbiga o.s.v. (har en förlamningsskada som gör att jag måste använda kateter för att tömma blåsan) så nu är det verkligen bara minsta möjliga ansträngning som gäller. :) :P Längtar verkligen efter mina promenader nu – men snart så – brukar kunna börja gå lite lugnt ca 1-1.5 vecka efter mina snitt så det blir toppen att komma ut igen snart och särskilt nu när det börjar grönska och bli ljust och lite varmare ute. :)

Skriv en kommentar

Close